Ansols Scrap- och Diverseblogg

Ja, det är så det känns.

För snart 2 veckor sedan fick vi reda på att vi om några månader skall förflyttas på vårt jobb. Vi får 6,5 mil en väg extra att resa till vår arbetsplats. Vi kan inte få in i våra huvuden vad detta skall vara bra för. Vi har exakt samma jobb nu som vi skall ha efter flytten och det fungerar bra. Vi lever faktiskt på 2000-talet med allt vad det innebär tekniskt. Vi har ip-telefoni och datorer som vi kan fjärrstyra användare med. Detta fungerar lika bra från min dator om den står där den gör nu eller om den flyttas 6,5 mil söderut. Dessutom har vi chatt och vi kan säkert använda tekniken till att köra webbkonferanser också.

Hur kan man behandla personal på det sätt vi blivit behandlade? Finns det ingen som helst mänsklig hänsyn. Vi trodde faktiskt att vi arbetade i en sådan organisation. Men vi kommer väl att hamna som "kunder" hos vår arbetsgivare i stället. Det finns sådan verksamhet som tar emot oss i så fall. Det blir väl det enda som kommer att vara kvar i vårt landskap när allting flyttas härifrån.

Som sagt, vi fattar inte vad det skall vara bra för, denna flytt.

Var bara tvungen att skriva av mig lite, då detta tär på humöret och allt annat så fruktansvärt.